Nattbloggning
Ligger och tänker, kan inte riktigt sova än.
Läste på aftonbladet.se tidigare idag och såg en nyhet om en kvinna i 22 års åldern som hade lämnat sina 4 barn ensamma hemma ett helt dygn medans hon var ute och festade och knarkade ner sig med sina polare..
Det ygnsta barnet som bara var 3 månader gammal hade legat och skrikigt så mycket av hunger så storasystern som var 4 år, hade försökt att komma upp på diskbänken med hjälp av en stol, för att försöka blanda välling åt pojken..
Något sånnt här kan jag ligga och grubbla på när jag ska sova, eller må dåligt över den missären som vissa människor lever i, speciellt oskyldiga barn som blir utnyttjade på de mest hemska sätt, somsagt man väljer ju inte att bli född.
Man kan ju inte råför vilka föräldrar man hamnar hos, men jag tycker det är våran plikt som medmänniskor att försöka hjälpa barn och vuxna som har det jobbigt, likaväl som vi skulle vilja ha någon som såg efter oss när vi var nere på botten.
Man kanske skulle göra det lättare för människor att få adoptera barn, så som homosexuella (som inte har rätt att adoptera överallt), eller de som inte är "jätte rika", för just nu så finns det många stränga krav och regler när det gäller adoption, vilket gör att folk inte har råd att adoptera, vilket gör att det finns många barn där ute som lever utan någonting eller någon.
Det är väl bättre att leva med någonting, än ingenting alls?
Ett människo liv har ett värde och man ska självklart inte ge bort barn hur som hellst, för det finns mycket sjuka människor där ute. Men jag tycker man borde ge mer goda människor en chans, att visa att man kan vara en bra förälder, även fast man kanske inte är jätte rik eller har en partner av ett annat kön.
För det finns ingenting som säger att man är en bättre förälder för att man är hetrosexuell, rik, eller smal, en förälder är inte någonting man är, det är någonting man blir.
Bild - lånad av google.se
Om du vill läsa artikeln klicka här
Läste på aftonbladet.se tidigare idag och såg en nyhet om en kvinna i 22 års åldern som hade lämnat sina 4 barn ensamma hemma ett helt dygn medans hon var ute och festade och knarkade ner sig med sina polare..
Det ygnsta barnet som bara var 3 månader gammal hade legat och skrikigt så mycket av hunger så storasystern som var 4 år, hade försökt att komma upp på diskbänken med hjälp av en stol, för att försöka blanda välling åt pojken..
Något sånnt här kan jag ligga och grubbla på när jag ska sova, eller må dåligt över den missären som vissa människor lever i, speciellt oskyldiga barn som blir utnyttjade på de mest hemska sätt, somsagt man väljer ju inte att bli född.
Man kan ju inte råför vilka föräldrar man hamnar hos, men jag tycker det är våran plikt som medmänniskor att försöka hjälpa barn och vuxna som har det jobbigt, likaväl som vi skulle vilja ha någon som såg efter oss när vi var nere på botten.
Man kanske skulle göra det lättare för människor att få adoptera barn, så som homosexuella (som inte har rätt att adoptera överallt), eller de som inte är "jätte rika", för just nu så finns det många stränga krav och regler när det gäller adoption, vilket gör att folk inte har råd att adoptera, vilket gör att det finns många barn där ute som lever utan någonting eller någon.
Det är väl bättre att leva med någonting, än ingenting alls?
Ett människo liv har ett värde och man ska självklart inte ge bort barn hur som hellst, för det finns mycket sjuka människor där ute. Men jag tycker man borde ge mer goda människor en chans, att visa att man kan vara en bra förälder, även fast man kanske inte är jätte rik eller har en partner av ett annat kön.
För det finns ingenting som säger att man är en bättre förälder för att man är hetrosexuell, rik, eller smal, en förälder är inte någonting man är, det är någonting man blir.
Bild - lånad av google.se
Om du vill läsa artikeln klicka här
Trackback
